DELA

2008 dök ett mycket motbjudande filmklipp upp på Internet. Titeln på klippet var ”3 guys 1 hammer” och fick snabbt stor spridning. Innehållet skakade Ukrania och övriga världen. Detta var bara en liten del av den mordorgie som präglade staden Dnepropetrovsk sommaren 2007. Känsliga läsare uppmanas att inte läsa denna artikel.

Klippet som nämns ovan läckte ut på Internet i december 2008 och eldade snabbt på debatten om hur fritt Internet egentligen skulle vara. Få som såg klippet visste om bakgrunden, eller ens äktheten. Filmen är helt äkta, så låt oss därför återgå till sommaren 2007 och det som slutade med 21 helt omotiverade mord.

Två sadistiska pojkar

I den ukrainska staden Dnepropetrovsk fanns två pojkar, Viktor Sayenko och Igor Suprunyuk. De hade genom gemensamma sadistiska tendenser funnit varandra.

Till en början gick deras aktiviteter mest ut på att plåga djur, men snart började intresset vändas mot människor.

Ingen av pojkarna hade någon trasslig uppväxt. De hade varit bästa vänner sedan sjuårsåldern, men ingen i grannskapet kände till deras mörka sidor. I skolan presterade de dåligt, och i efterhand har deras föräldrar berättat om att de spenderade mer och mer tid på Internet, instängda på sina rum. Senare under mordutredningarna, kunde polisen lokalisera mängder av bilder där pojkarna poserar med döda och lemlästade djur.

Igor och Viktor
Igor och Viktor

Första mordet

Till sist ”tröttnade” de båda på att enbart döda djur. Viktor och Igor drevs inte av några sexuella motiv och valde heller inte ut några särskilda offer. I åtalet mot de båda fastslås att morden utfördes för nöjes skull.

Natten den 25:e juni 2007 går 33-åriga Yekaterina Ilchenko genom Dnepropetrovsks gator. Hon har besökt en vän. Samtidigt strövar Viktor och Igor omkring för att hitta sitt första lätta offer. Yekaterina passerar ett träd med lågt hängande grenar och i samma stund slår Igor en hammare som träffar huvudets sida på Yekaterina.

Han slår in ansiktet med hammaren och tömmer hennes fickor.

Yekaterina hittas först på morgonen av människor som är på väg till jobbet. Mordoffrets mamma bodde längre ner på gatan där mordet inträffade. Till media berättar hon att hennes dotter inte hade något synligt ansikte längre. Det var så sönderslaget.

Gärningsmännens självförtroende växer

Berusade av kicken från det första mordet bestämde de sig för att släcka ytterligare ett liv samma natt. 90 minuter senare träffar de på Roman Tatarevich. Han ansikte förvandlas till oigenkännligt på samma sätt som Yekaterinas, vilket förlänger tiden för att identifiera Roman. Till en början ser polisen inget samband mellan morden.

Mordorgien startar

Under de kommande 15 dagarna skulle dessa monster göra sig skyldiga till 21 mord och ett antal mordförsök.

En av de som hade tur i mötet med pojkarna var Lidia Mikrenischeva. Hon hade fyllt 70 år och var ute och rastade sina hundar när hon såg hur två tonåriga pojkar närmade sig. Pojkarna fotograferade och Lidia trodde de fotade husen bakom henne. I själva verket fotograferade de henne… Deras önskan var att få bilder på offret före attacken.

Hon börjar bli orolig att deras uppsåt inte är godartat och helt plötsligt träffas hon i bakhuvudet av en hammare. Hon faller medvetslös till marken. I samma stund reagerar hennes hundar och går till attack. Viktor och Igor försöker skjuta och hugga hundarna samtidigt som de filmar med sina mobiltelefoner.

Hundarnas skall börjar nu dra åt sig uppmärksamhet och pojkarna väljer att fly från platsen. Kvar på platsen finns Lidia som ligger medvetslös. Två av hennes hundar dog, medan en överlevde.

Lidia vaknar senare upp, men är svårt sargad. Något käkben har hon inte längre kvar. Polisen misstänker att gärningsmännen försökt få loss hennes guldtänder. De har nämligen matad sparkar mot hennes mun.

3 guys 1 hammer

Som tidigare nämnt filmade pojkarna sina mord med mobiltelefoner. I samband med rättegången läckte den mest uppmärksammade filmen ut.

I den ser man det hemska ödet som drabbade Sergei Yatzenko.

Sommarmorden-1
Från filmen som också visades under rättegången. På marken syns den svårt sargade Sergei Yatzenko.

Igor och Viktor drev omkring på landsvägen utanför staden. De var på jakt efter ett lätt offer.

I filmen de samtidigt spelar in, diskuterar de först hur de ska göra. Viktor sätter kameran framför kikaren för att visa olika offer de spionerar på. Stämningen är avslappnad. De båda mördarna är än så länge uttråkade och visar på intet sätt någon reaktion över att de försöker få till stånd ett mord.

Bilar och lastbilar passerar förbi. Man riktar in sig på någon som är ensam och inte så stor.

Plötsligt ser de en äldre man som kommer åkande på en moped. Det är Sergei. De ser honom komma närmare och Igor lägger hammaren i en gul plastpåse som de bär med sig.

När Sergei är på väg att passera, drämmer Igor påsen mot hans huvud. Sergei trillar av mopeden och blir indragen i skogen. Medan mobilkameran spelar in, fortsätter de att slå honom, de trycker in en skruvmejsel i ögonen, i magen samt öppnar upp en del av hjärnan.

Hade man inte vetat att dessa vidrigheter var verkliga, hade nog många avfärdat detta som en billig skräckfilm. Under tiden dessa grymheter pågår, pratar mördarna med varandra i en nästan vardaglig ton. Undertonerna avslöjar en fascination och maktkänsla som för mördarna framstår som en lek.

Här är några sjuka citat från filmen som 2008 spreds över världen;

”Vänta, vänta, vänta. Slå honom inte, slå honom inte…Titta på honom”

”Va, lever han fortfaraNde?”

”Han rör på armarna, trots att jag skurit upp hans ådror”

”Han hade en dålig dag”

”Han är inte död och jag har ändå petat ut hans ögon”

”Jag tryckte skruvmejseln i hans hjärna. Jag fick ner den i näsan från hans öga”

”Jag förstår inte, hur levde han? Jag kände hans hjärna… Jag höll skruvmejseln så här”

”Sådär, nu tar vi en bild”

Mördarna avslöjas

De två tillbakadragna pojkarna hade kunnat härja fritt i snart två veckor. Ingen hade misstänkt dem. En enorm tragedi hade drabbat slumpvis utvalda offer som bestod av hemlösa, äldre människor, barn och en gravid kvinna.

Den 7 juli 2007 springer den fjortonåriga Vadim Lyakhov i panik till byn Padgorodnoye. Han är i chock efter att ha sett sin jämngamla kompis bli mördad ute i skogen.

De hade varit och fiskat vid en sjö. Från buskarna hade helt plötsligt två äldre pojkar kommit fram och börjat attackera dem utan anledning.

Lyakhovs vän dödades omgående, men Lyakhov själv lyckades fly. Nu sprang han direkt till den lokala polisen för att berätta vad som hänt.

Till en början var polisen misstänksam mot hans berättelse. De trodde att det var han själv som dödat kompisen. Fler vittnen trädde dock fram. De hade campat i närheten och hört tumultet.

Polisen insåg nu att detta kunde vara kopplat till de andra olösta morden i regionen. Till polisens fördel kunde Lyakhov ge ett detaljerat signalement av gärningsmännen. Snaran kring de båda sadisterna började nu dras åt…

Gripandet

En kväll gick Igor Suprunyuk in i en pantbank och försökte sälja en mobiltelefon som kom från ett av deras mordoffer. Igor verkade inte bry sig om risken att sälja en mördad persons ägodelar. Personalen på pantbanken blev misstänksam.

När Igor kom ut på gatan, stormade ett stort antal poliser fram och grep honom. Hans medbrottsling, Viktor, som stod och väntade på att Igor skulle komma med pengarna, greps också i samma skede.

Åtalet

Igor och Viktor i rättssalen
Igor och Viktor i rättssalen

Det var ingen tvivel om att mördarna hade fångats in. Igor åtalades på 29 punkter och Viktor på 27. Bland dessa punkter fanns flera mord, stöld, rån, överfall samt djurplågeri.

Hemma hos pojkarna hade de aldrig gjort någon ansträngning för att dölja spår från brotten. Polisen hittade kläder med blodfläckar, saker stulna från sina offer samt filmmaterial från våldsdåden.

Försvarsadvokaterna till de båda, försökte hävda sinnessjukdom för att mildra straffet, Videobevisningen var dock så tung att det inte ledde till någonting. I filmerna syns tydligt vilket lugn de båda mördarna utstrålar och agerar inte på ett galet eller förvirrat sätt.

Varför två pojkar, som ingen tidigare lagt märke till, startade denna mordorgie, framkom aldrig under rättegången. Offrens efterlevande får aldrig veta anledningen till morden.

Var de helt enkelt födda onda?

Viktor Sayenko och Igor Suprunyuk dömdes båda till livstids fängelse.

Mördarnas föräldrar hävdar än idag att deras barn är oskyldiga. Under rättegången påpekade Viktors pappa att hans son inte kunde vara en massmördare. Istället hävdade han att polisen skyddat de verkliga gärningsmännen och att bilderna som fanns i pojkarnas datorer var redigerade i Photoshop.

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here