DELA

När andra världskriget rasade som värst i Europa, hamnade tusentals krigsflyktingar i Doverstorp utanför Finspång. Platsen skulle egentligen vara skyddsrum för Norrköpingsbor, men blev istället större än en mindre svensk stad – För att sedan försvinna nästan spårlöst.

Om Norrköping skulle bombas

Under andra världskriget fanns överhängande risk att framförallt Norrköpings djuphamn skulle bombas vid ett krigsutbrott i Sverige. Man anlade en evakueringsplats för kvinnor och barn i Doverstorp, några mil utanför Norrköping.

Några bomber föll aldrig över Norrköping och 1944 började man inkvartera Estlands-svenskar som flytt undan Röda arméns framryckning i Baltikum. Estlandssvenskarna var mycket illa ansedda av Sovjet, då en hög procentuell andel av dessa anslutit sig som frivilliga i Waffen-SS – Åtminstone sett till andel av den övriga estländska befolkningen.

Kvarvarande grundfundament.

Många estländska familjer anlände med båt över Östersjön och cirka 6000 personer invarterades i Doverstorp.

Militärbaracker från Dalarna och egna postnummer

Med esterna på plats hade en ny liten stad skapats. De bodde i mellan 100-150 militärbaracker som tillverkats i Dalarna. Förutom 20 toaletter och andra sanitetsanläggningar som hör till en stad, fanns annan samhällsservice. En arbetsförmedlning fanns i lägret och matsal med plats för 250 personer åt gången.

Vatten fick man från kranar utspridda på området. Avlopp, elektricitet eller rinnande vatten fanns inte i barackerna. Värme skapades med kaminer. Om man var extra frusen fanns en bastu.

Man beräknade 13 personer per barack. Alla baracker var numrerade och strukturerade efter ett gatnät med namn.

Koncentrationslägersfångar anländer

Under våren 1945 slussades estländarna vidare. De ”vita bussarna” hade börjat anlända till Sverige med fångar från koncentrationsläger. I andra världskriget slutskede förekom våldsamma utbrott av smittsamma sjukdomar i koncentrationslägerna, vilket gjorde att lägret i Doverstorp inhängnades med taggtråd. Detta för att förhindra spridning.

Sjön Glan.

6 maj 1945, rullade ett tåg från Malmö. Slutmålet var Norrköping för vidare transport till Doverstorp, eller till något av beredskapssjukhusen beroende på individernas medicinska tillstånd.

Sommaren 1945 utgjorde polska kvinnor majoriteten av karantänen i Doverstorp.

Bosse minns det som igår

På det gamla lägerområdet träffar jag Bosse som passerat 80-årssträcket. Han bodde nära lägret och som liten grabb upplevde han det både spännande och skrämmande. Ofta tog han cykeln och ställde sig i anslutning till taggtråden för att titta på de dagliga bestyren.

Många före detta fångar var utmärglade och hans bror som körde potatis fick många gånger uppleva rena anfall av människor mot hans lastbil med rå potatis. Det var viktigt att interna följde en strikt diet, vilket inte inkluderade att äta sig proppmätt på rå potatis. Enligt Bosse så förekom det dödsfall när personer ätit alltför häftigt.

I hålet högst upp kom potatis från lastbilstransporter.

Potatisen tömdes genom ett rör som ledde till ett av områdets skyddsrum (och kombinerad potiskällare), som står kvar än idag.

Att det totalt bott cirka 8000 människor här syns inte många spår av. En del fundament, några vattenkranar och skyddsrum finns kvar. När lägret avvecklats 1946 skickades träbarackerna till bland annat Danmark.

Bosse berättar vidare att på söndagarna rådde det full aktivitet. När restrektionerna för de intagna började släppas, cyklade mången ungkarl från Finspång med en blomsterkvast i hopp om att finna sig en fästmö.

Många av de polska kvinnorna som under en kort tid vistades här blev kvar i Finspång resten av livet.

Doverstorp går till historien som Sveriges största flyktingläger genom tiderna.

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here